Så kan Förnäm herre användas i en mening
- Ja - min herre - han - "
- Ansiktet såg emellertid ut, som om det kunnat tillhöra en ganska intelligent gammal herre.
- Och min stackars herre lunkar, Så att hela skogen dunkar, Efter mig från Tavastmon.
- " En hemlighet, min herre ?
- Händelserna sköter Vår Herre i smyg, tvinnar tråd till tråd.
- Gå undan min herre — jag låter inte förolämpa mig — blygs ni inte !
- Herre du min je - nu kunde det vara nog med nycker !
- - Har jag lekt till ditt behag, herre, sade han, så låt mig nu få min sångarlön ur Snorre Sturlassons bägare.
- Jag gör det för herr grevens skull, eller - vågade Darmez tillägga med en betydelsefull blick upp på sin herre - for herr grevens saks skull.
- Det var en äldre gråskäggig herre, nästan fint klädd, åtminstone i Frideborgs tycke, som med ett småleende stirrade på henne.
- " Så mycket kan man väl begripa, att jag måtte älska min bror och min överstepräst, den store Pilco, mera än dig, herre - dig !
- — Herre Jesus, mina barn !
- Farväl, min herre, och hälsa vår värd, ifall ödet skulle före er samman.
- Ack herre, den Zeyton är utlänning !
- Då tog Vår Herre och förbistrade deras tungomål.
- En herre, som hade mycket bråttom, hälsade på honom vänligt och familjärt.
- Det brukar så vara, sa Vår Herre.
- - Du vet nog, Stark Ingmar, att Vår Herre vill ha något i pant av den, som han ska ge en stor lycka.
- Det var så vackert väder, och så var man sin egen herre.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
